Staten
Bilden ovan visar hur Stenby hur det såg innan det byggdes.
Större bild i nytt fönster>>>
De tidigare ägarna till marken där Stenby är byggt är Eskilstuna kommun. Ett markanvisningsavtal från 1980 i stadsarkivet visar bland annat att all kvartersmark som var avsedd för hyresrätter och bostadsrätter då skulle överlåtas till Hyresbostäder för en köpeskilling av 575 000 kr.
I den ursprungligga presentationen av Stenby som nytt bostadsområde kan man läsa följande:
Namnet Stenby har givit impulsen till namnen på såväl bilgatorna som gång- och cykelvägarna inom området. Mineralgatan är matargata till det första området, Stenby i. För de kommande områdena, som börjar byggas 1980, kommer matargatan att heta Stenbygatan. Från Mineralgatan når man gemensamma parkeringsområden i anslutning till de olika bostadsgrupperna eller garage mellan bostäderna som i kedjehusgruppen. De 35 kedjehusen i områdets västra del kommer att upplåtas med äganderätt. Gruppen har en gemensam skyddsrumsbyggnad som användes till samvarolokal. Denna lokal och de gemensamma grönytorna som finns inom gruppen vid Skiffergatan skall förvaltas av en samfällighet i vilken varje husägare är medlem.
För det övriga området, som är uppdelat på 8 grupper, kommer det också att bildas en samfällighet. I varje grupp finns ett loftgångshus med hyreslägenheter samt ett antal radhus och parhus, som kommer att upplåtas med såväl hyres-, bostads- som äganderätt.
Till varje grupp hör en skyddsrumsbyggnad som användes till samvarolokal. Hopbyggd med denna lokal finns en gemensam tvättstuga. Parkeringsområde med både garage och öppna bilplatser jämte soprum samt egen lekplats finns till varje grupp. Förråden till radhuslägenheterna är samlade intill radhuslängorna.
Sammanlagt finns 94 lägenheter i loftgångshusen. Av de 122 lägenheterna i radhusen och parhusen kommer 30 att upplåtas med äganderätt, 58 med bostadsrätt och resterande 34 med hyresrätt.
Hyreslägenheterna ägs av hyresbostäder, bostadsrättslägenheterna ingår i en bo¬stadsrättsförening under riksbyggens organisation. Där man äger husen gäller tomträtt.
Varje radhuslägenhet förfogar över en tomtyta, som ägaren respektive hyresgästen själv får svara för. För varje loftgångshus kommer det att finnas ett särskilt område med odlingslotter.
Förvaltningen av gemensamma anläggningar t ex tvättstugor, samvarolokaler, garage, parkeringar, soprum, lekplatser, parkytor o dyl handhas av samfällighetsföreningar.
En samfällighetsförening ansvarar juridiskt för samfälld egendom. Medlem i föreningen är ägare till fastighet och inne¬havare av tomträtt som har del i samfälligheten. För föreningen finns en styrelse med minst tre och högst sju ledamöter.
Medlemmarna i gemensamhetsanläggningen bidrager till kostnaderna för anläggning¬arnas byggande, underhåll och drift i förhållande till sitt andelstal. Byggnadskostnaderna ingår i anslutna fastigheters produktionskostnad, medan årliga kostnader
För underhåll och drift uttaxeras av styrelsen sedan föreningsstämman godkänt föeningens budget. För bostads- och hyresrätt ingår uttaxerat belopp i hyran.
Inom området finns också en barnstuga med 4 avdelningar, där driften sköts av socialförvaltningens barnstugesektion.
Värmeförsörjningen till området sker via kulvertar från panncentralen i Lagersberg, som senare kommer att anslutas till kommunens fjärrvärmenät.
Så här trodde man området skulle se ut när det planerades i slutet av 1970-talet (klicka för större bild):
